KTH TMH

Institutionen för Tal, Musik och Hörsel, TMH, ligger i byggnad 43:9 och tillhör en husgrupp som ligger kring en öppen gård mot söder, Teknologgården, bestående av tre hus.

I väster finns hus 43:8 också kallad ”Sing-sing”, ursprungligen var huset för de lägre årskurserna, med tillhörande föreläsningssalar, F2 och F3, i en egen huslänga. Hus 43:9, från början kallad fysicum, ligger som en pendang till Sing-sing. 

Husen ritades av arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdahl och stod klara vid höstterminens start 1948 för institutionerna fysik och fotogrammetri.

Husgruppen har en exteriör av tidstypiskt rött stortegel från Husby tegelbruk, lika Lallerstedts huvudbyggnad. Teglet är mönstermurat i exteriören. Fönstren är satta i liv med fasaden. 

Byggnad 43:9 är ursprungligen avsedd för laborativ verksamhet. Huset är byggt med två hjärtväggar där all kanalisation anslöts. Bjälklagen innehåller rörgravar som förbinder hjärtväggen med ytterväggen, vilket möjliggör en flexibel laborativ verksamhet. 

Interiört används putsat tegel, ek, vitlaserad furu, marmor från Ekeberg samt kalksten från Yxhult.

Den stora utmaningen med projektet låg i huskroppens djup med de två massiva hjärtväggarna i husets kärna. En ny korridor i ett av skeppen har gjort det möjligt att utnyttja ytan på ett mer genomgripande sätt. Med glasväggar har vi åstadkommit en större transparens och ett dagsljusflöde som tränger in i kärnan. På det övre planet har vi haft möjlighet att bryta igenom taket och få in mer ljus genom en lanternin.