Adress
Hösten 2021 fick Stadion Arkitekter i uppdrag av Vadstena kommun att inom kommunens befintliga skolstruktur utreda åtgärder för respektive skolas lokaler i form av renovering samt om- och tillbyggnader. De tre kommunala grundskolorna var vid projektets början i stort behov av både renovering och verksamhetsanpassningar. Skolorna som ingick i det så kallade Skolprojektet, var S:t Persskolan för årskurs F-3, Katarinaskolan för årskurs 4-6 samt Petrus Magnis Skola för årskurs 7-9.
Utredningen i Fas 1 gjordes utifrån den behovsanalys av undervisningslokaler som kommunen tagit fram samt en analys av hur de befintliga lokalerna skulle uppfylla dagens krav på tillgänglighet. Inom ramen för uppdraget ingick även att ta fram antikvariska förundersökningar, som underlag inför kommande renoveringar/ombyggnader. Förundersökningarna gjordes av AIX arkitekter. Fas 1 resulterade i ett beslutsunderlag för politiken daterat 2021-11-24. I Fas 2, som ingick som option i Stadion arkitekters avtal med Vadstena kommun har Stadion projekterat var och en av de tre skolorna fram till förfrågningsunderlag.
Efter Sankt Persskolan, var Petrus Magni Skola näst på tur i Fas 2 i Skolprojektet. Petrus Magni skola är en 3-parallellig högstadieskola som ligger i utkanten av den gamla stadskärnan i Vadstena. Anläggningen är resultatet av en tävling, som vanns av AOS arkitekter 1963 och stod färdigställd 1967. Skolan bedöms ha mycket höga kulturhistoriska värden och är omnämnd i Östergötlands länsmuseums skrift ”Modernismens betydelse i Vadstena kommun”.
De höga kulturhistoriska värdena var en förutsättning i projektet och en kulturhistorisk förundersökning togs fram av byggnadsantikvarier på AIX arkitekter som underkonsulter till Stadion. Platsen för skolan var tidigare ett och dessa kvalitéer var en av de idéer som präglade utformningen av Petrus Magniskolan. Ett ledmotiv var att ge rumslig stadga åt Borgmästar-gatan som på norra sidan kantades av villor och några hyreshus. Därför placerades den huvudsakliga klassrumsbyggnaden samt aula- och matsals- byggnad uppradade längs med gatan. De tre byggnaderna för övningsämnen placerades på rad innanför. På så vis bildades en slags egen gata som förbinder de mindre gårdarna; ett stråk som i ena änden mynnar i en grönskande parkmiljö med uppvuxna träd och i andra änden fortsätter utmed en idrottshall - även denna ritad av AOS aritekter som en del av tävlingsförslaget.
Byggnaderna har genomgående fasader av gult tegel och sadeltak respektive valmade tak belagda med gula betongpannor. Alla byggnader på själva skolområdet är i ett plan utom aulabyggnaden som höjer sig över de andra med sitt karaktäristiska tak
Även interiört utmärks alla byggnader av mycket höga arkitektoniska kvalitéer både rumsligt och vad gäller materialval och detaljering. Väggar består av synligt gult tegel som tillsammans med gula klinkergolv och ursprungliga träribbtak bildar en genomgående enhetlig gestaltning.
I hus A, aulabyggnaden som förutom aula även inrymmer foajé, en musiksal och den ursprungliga matsalen har trätaken formats i böljande mönster som skapar en alldeles egen karaktär. På bilder från artikeln i arkitektur 1968 ser man aulan och även den ursprungliga matsalen med det karaktäristiska taket. Ett senare tillkommet undertak i matsalen döljer idag detta tak, men i både aula, foajé och musiksal är det fortfarande synligt och förblev så även efter vår renovering och ombyggnation. Skolan var även i övrigt mycket välbevarad vad gäller den ursprungliga gestaltningen och inga större ingrepp hade gjorts sedan byggnadstiden.
Vårt uppdrag för ombyggnationen var att utifrån kommunens behovsanalys anpassa lokalerna efter verksamhetens behov samt självklart utifrån gällande krav på tillgänglighet, akustik osv. En viktig del i denna verksamhetsanpassning var att lokaler för specialsalar så som träslöjd, textilslöjd och hemkunskap även skulle kunna utnyttjas av Katarinaskolans elever i åk 4-6. Resultatet blev i princip att behovet av dessa specialsalar dubblerades. Samma sak gällde matsalen och köket där man behövde utöka kapaciteten så att även Katarinaskolans elever skulle kunna äta där. I planerna ingick också att tillagningsköket i Petrus Magni skola skulle kunna leverera mat till även till annan verksamhet i kommunen så som äldreomsorg och förskola. Den utökade matsalen och tillagningsköket var i kommunens behovsanalys tänkt som en tillbyggnad till hus A, aula-byggnaden.
Initialt i fas 1 tittade vi därför just på en sådan tillbyggnad, men kom ganska snart fram till att istället bryta ut matsal och kök till en friliggande nybyggnad. På det sättet skulle man undvika större ingrepp i den befintliga och bevaransvärda aulabyggnaden och istället anknyta till den övriga skolanläggningens struktur med friliggande byggnader. En naturlig addering till raden av befintliga huskroppar som förlänger stråket med gårdsbildningar utmed skolanläggningen. Matsalsbyggnad med tillhörande storkök placerades på det sättet som en fristående byggnad i parken väster om Petrus Magniskolan, delvis på den parkering som fanns på baksidan av aulabyggnaden. Likt hus A och B skapar den nya byggnaden en rygg mot Borgmästargatan där också funktioner som
inlast till köket förlades.
Vi hade i början tankar om ett gårdsrum mot hus A likt de gårdsrum som bildas på den befintliga skolgården, men framför allt var det viktigt att inte inkräkta på stråket genom skolområdet och att behålla så mycket av parkmiljön som möjligt. I och med att matsal och kök flyttades ut ur hus A så frilades ytor för övrig verksamhet. Bildsalen som förut legat i hus E kunde på det sättet flytta in i aulabyggnaden för att hamna i närheten av musiksalen vilket var ett önskemål från verksamheten då samverkan mellan bild och musik är viktig
i undervisningen. Det gamla köket gav plats för två övningsrum för musik.
En trappa/gradäng ersatte kökets gamla lastkaj och blev en plats för samling intill den nya matsalen. Aulans scen tillgänglighetanpassades genom en svagt lutande ramp från aulans entré och nya trappsteg tillkom ner till de nedre sittplatserna.
En ny hiss ner till källarplanets loger och förråd smögs in intill foajén och musiksalen anpassades akustiskt genom nya akustiska väggpaneler. I hus C, D och E kunde man tack vare denna omdisponering dubblera antalet slöjdsalar och hemkunskapssalar så att även Katarinaskolans elever fick tillgång till dessa. Utvändiga tillgänglighetsanpassningar av markramper gjordes vid alla entréer och skolgården fick både ny markbeläggning och ny
utrustning. I hus B gjordes mindre omdisponeringar där bl a café och bibliotek bytte plats och fler grupprum tillskapades.
Att värna de ursprungliga arkitektoniska kvalitéerna och att i de förändringar vi gör ansluta till den ursprungliga anläggningens grundidé var ett ledmotiv för oss genom projekteringen.
