RICHARD STEFFENGYMNASIET

Gotlands kommun beslutade att bygga ett nytt gymnasium på Säveskolans skolområde i slutet av 1990-talet som etapp 3 i en större ny och ombyggnation av Säveskolan. 

Våren 2000 fick vi uppdrag att rita den nya skolan som fick namnet Richard Steffengymnasiet. Gymnasiet skulle inrymma Samhällsvetenskapsprogrammet SP, Barn och Fritidsprogrammet BF, bibliotek, administration och syo.

Vi har placerat det nya huset längs med Säveskolans parkområdes praktfull grönska. Parken blir en central del i skolområdet och framför allt påtaglig inne i den nya byggnaden.

Skolan är uppbyggd som två delar, den var tänkt att kunna byggas i två etapper, undervisningshuset och bibliotekshuset, med huvudentré mellan de bägge delarna.

Husets östra fasad vetter mot entrégatan och har en relativt stram karaktär. Mot väster skjuter flyglar in i parken, stora glasytor skapar en transparens mellan ute och inne. 

Ljus, ljud och luft är några av de ledord som vi haft med oss i utformningen av den nya skolan.

Genom skolan löper hjärtmuren av tegel. Den börjar i undervisningshusets södra del och slutar i bibliotekets norra del. Parallellt med hjärtmuren finns en gata, huvudkorridoren. Längs denna gata rör vi oss hela tiden, här finns elevskåp, uppehållsytor, toaletter, montrar, konst mm. 

Muren är både gräns och länk. Gräns mellan korridoren och lärosalarna men samtidigt länk mellan de bägge husen. Muren innehåller även all kanalisation, ventilation, vatten, avlopp, elförsörjning, data mm. All försörjning sker vertikalt från den kulvert som löper parallellt under muren.

Dagsljuset är viktigt för att vi skall må bra och arbeta bra. Lärosalarna har fått stora och höga fönster så att dagsljuset kommer långt in i lokalen. Gatan har flera stora glaspartier för kontakt med parken. Biblioteket har hela glasfasader mot parkområdet och har dessutom fått en uteterrass mot parken på plan 2. Högt sittande fönsterpartier tar in himmelsljus.

Vår ambition har varit att olika rum skall ges olika ljudkaraktär. Gatan (korridoren) har ett hårdare ljudklimat. Taket är inte dämpat däremot har murens håltegel en dämpande effekt. Uppehållsytor har akustiska undertak och en bra efterklangstid. Inne i lärosalarna skall efterklangstiden vara sådan att man automatiskt sänker sin röst.

Tilluften i lärosalarna tas in via kulverten till nischer i hjärtmuren och blåses in längs golvet med låg hastighet för att undvika drag. Luften stiger när den värms i salarna och vänder åter in i hjärtmuren. Den låga hastigheten gör också att ljudet från fläktarna minimeras, vi får ett tyst hus. 

Den konstnärliga utsmyckningen samspelar med och kompletterar husets arkitektur på ett naturligt sätt. Fem gotlandsboende konstnärer har blivit engagerade med olika tekniker inom textil, keramik, måleri och skulptur.